ANNAHANDLEANDTHEKID

.

Inatt så drömde jag om Han. Men det var bara.. wierd. Jag jobbade på nåt place. Skulle stänga för kvällen. Det var som en stor galleria eller någonting. Ute var det mörkt, men inte helt mörkt. Ni vet mörkblått. Som det blir på sommaren. När jag går ut möts våra blickar. Det är Han. Jag blir chockad av att se honom där av alla ställen. Han går mot dörren med blicken fastnålad i min. Lågmäld. Vi står nu kanske tio meter ifrån varandra. Jag ser att han är beväpnad. Mörkklädd. Kopplar inte? Ser massa andra mörkklädda personer springandes bakom honom. Dom signalerar nåt, han signalerar tillbaka men står kvar. Då fattar jag att dom skall råna stället. Bomba stället? Massakera stället? Jag blir liksom ståendes. Chockerad. Och våra blickar möts fortfarande. Ser ledsen ut och kollar ner i marken. Han säger "Anna.."  lyfter blicken och sen kastar han något mot mig. Slowmotion. Handgranat? Jag fattar liksom ingenting men lyckas springa undan explosionen och ta mig därifrån. 

En stund senare är det massa ambulanser, poliser, brandbilar på plats. Jag blir ditkallad som vittne eller nåt. Jag vet inte, det är ju en dröm. De vill att jag ska identifiera kropparna. "Kropparna?"  Vilka kroppar? Är det nån som är död? Vem är död? Går in och ser massa britsar med överdragna, blodiga skynken. Antagligen de maskerade som bröt sig in tidigare. Vad gjorde dom ens där? Självmordsbombning? Rån? What the shit I dont know. Massa bråte överallt. Aska, krossat glas.. Det ser ut som skit. Jag tittar på alla men ingen av dom är Han. Känner mig lättad. Jag frågar om det finns några överlevande. Pulserar. Dom säger nej. De pekar mot en brits längre bort. Allt går i slow motion. Jag ser direkt vem det är. 

SEN VAKNAR JAG! Vad är detta? Vad betyder detta? Och är jag helt sjuk i huvudet? 

Yours truly, Anna Radikal

Har haft så konstiga drömmar den senaste tiden. Som att mitt undermedvetna försöker varna eller förbereda mig för något. Något som kommer att hända ganska snart. Kan inte tolka signalerna. Bra? Dåligt? Varken eller, både och? De är ibland så obehagliga att jag blir skrämd av mig själv när jag vaknar, men under tiden som jag drömmer, då, då är jag helt lugn. Som att det inte rör mig i ryggen. Jag tror.. att det är nåt på gång. Spännande. Obehagligt. Det är iallafall inte tråkigt.

Yours truly, Anna Radikal

Inatt drömde jag om ***. (Ta inte åt dig för det är antagligen inte om dig ändå). Det var längesen vi sågs. Nästan så man glömmer hur personen ser ut, även om man har en bild framför sig. Men inatt när jag drömde, så var det så verkligt att man kunde ta på det. När jag vaknade kändes det nästan löjligt att "ta tillbaka" upplevelsen eftersom allt som utspelade sig, alla konversationer, allting, kändes äkta. Sjukt ändå. Men nu måste jag ta tillbaka det. Och jag blir nästan besviken. 

Igår drömde jag att jag fick en splitterny, skitbra dammsugare. Och jag blev genuint glad för den. Jag dammsugade hela köket och visade Tina hur bra uppsugningsförmåga den hade. Sen vaknade jag och insåg att det var en dröm. Då blev jag genuint besviken. 

Yours truly, Anna Radikal

Hade konstiga drömmar inatt. Som vanligt i och för sig. Men det låg något ledsamt över det. Vaknade lite.. jag vet inte.. som att något hade hänt. Konstiga drömmar. Inte alls actionfyllda som dom brukar vara. Minns inte ens vad jag drömde. 

Har inte målat på ett år nu. Vart är mitt flow? Hade en gammal vän som föreslog att jag skulle måla mina drömmar, jag funderar på det faktiskt. Subtila budskap kanske borde manifesteras. 

Yours truly, Anna Radikal